The aim of this essay is to examine which of the two approaches within the field of conflicts that best explains the conflict between Georgia and Russia using negotiations, dialogue and conciliation. According to the first approach negotiations are used to handle a conflict, according to the second approach negotiations are used to solve a problem.  The focus will be on how the two states acted and how the dialogue from the European Union as a conciliator was brought before the war escalated in 2008. The EU is today an important actor within the international politics and has established close relations to the two states. The conflict goes back in history and is still not solved. In the fields of international studies, there is a realistic view that claims the international politics to be shaped by suspicions between states as main actors. War is never far away, what is claimed to be solved through diplomacy.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tioinledande dagar.För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella ochcivila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området..

This essay aims to analyse if the Russian military operation carried out against Georgia between the 7th and 12th of august 2008 were executed with adherence to the Russian principles for military deception, maskirovka.   A superior purpose is to assess the situation according to the Swedish Armed Forces task of identifying possible needs for new or changed needs for abilities and competence.   The method used is two-alternative hypotheses which are tried by comparing actual events before and during the Russian-Georgian war with the ten methods of maskirovka, compiled from military analytical literature. Such traces of resemblance are further examined, both individually and as a part of a larger indication.   Further the essay describes the Russian art of war, the prerequisites for military surprise, information warfare in Russian doctrine, the disputed territories of South Ossetia and Abkhazia and the principles for maskirovka.   The conclusion is that the Russian operation was executed with some adherence to maskirovka, though unspecified of to what degree.   Author of this essay is Cadet Martin Svensson of the Swedish Army, currently a student at the Armed Forces Technical School in Halmstad..

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande.